Just nu har vi väldigt varmt ute... det är i slutet av oktober och det var 15 grader varmt på dagens promenad. Då är det ju inte konstigt att kroppen liksom kommer i otakt. Den inre kompassen har ju helt fått fnatt. Jag är fortfarande så himla trött!
Jag har målat någon liten akvarell mest för att känna på, när jag skulle introducera mamma och hennes väninnor i målerikonsten. De är flitiga, vetgiriga och ivriga, jag minns när jag själv provade akvarell första gångerna, hur frustrerad jag var och hur svårt det var att kontrollera färgen. Då hade jag målat i olja regelbundet i något år. Jag tycker akvarell är svårast och roligast. Olja är lättast för det kan man peta runt i fler dagar, akryl är lite kinkigare som torkar så himla fort. Nu skall vi träffas några gånger och jag hoppas att jag kan få dem att älska att måla lika mycket som jag gör, att de kan känna friden, tillfredsställelsen och energin man får av att skapa.
Jag har målat någon liten akvarell mest för att känna på, när jag skulle introducera mamma och hennes väninnor i målerikonsten. De är flitiga, vetgiriga och ivriga, jag minns när jag själv provade akvarell första gångerna, hur frustrerad jag var och hur svårt det var att kontrollera färgen. Då hade jag målat i olja regelbundet i något år. Jag tycker akvarell är svårast och roligast. Olja är lättast för det kan man peta runt i fler dagar, akryl är lite kinkigare som torkar så himla fort. Nu skall vi träffas några gånger och jag hoppas att jag kan få dem att älska att måla lika mycket som jag gör, att de kan känna friden, tillfredsställelsen och energin man får av att skapa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar