Vad har vi här - en glad pensionär

Min far är allra bäst, alla dar! Nu är han rastlös och vill ha nåt att pyssla med - så han skall rusta och måla om i vår stora hall. Den har sett lika ut sen vi flyttade in i huset 1993. Det finns massor av furupanel, båda på väggar och i tak som nu skall målas vitt! Jag har tänkt gjort det länge, men min kassa nacke och axlar skulle inte fixa det så jag har nog gett upp innan jag ens börjat. Det känns otroligt lyxigt och förmånligt tycker jag. Jag lovar pappa, jag skall återgälda det - mamma också, hon.skall inte heller förglömmas, för hon städar och håller undan medan pappa donar! Jag är så himla glad och tacksam för er!!

Han såg så ensam ut!

Ännu en arbetsvecka till ända och jag hade faktiskt energi kvar till att skrota lite.I dag gjorde jag något som inte är så vanligt i mitt skapande. Jag klippte sönder, halverade den fula fisken och gjorde om den. Så nu är han inte riktigt lika ful och dessutom fick han en lekkamrat, det fattades liksom nåt. NU känner jag mig nöjd med den skapelsen! Medans jag skrotar så lagar bäste mannen mat och katterna stryker runt mina ben, då tänker jag att livet kanske inte är så elakt iallafall...nu tittar jag till och med lite på hockey som sällskap till maken, men jag tänker läsa min bok. Hockey är ju inte riktigt min grej.

Lek med mig! Eller den fula fisken med sällskap

Nu simmar den fula fisken

Livet går vidare efter den tumulta hemska veckan. Någon gång kanske jag får det lugnt igen och den högre makten tycker att jag övat klart på vad det nu är jag övar på här i livet! Jag vill ha lugn och ro - jag som är ensambarn och van att roa mig själv.
Ikväll fortsatte jag med fisken som ser ut som en riktigt ful marulk eller havsmonster istället för den lax jag hade som förebild. Undermedvetet gjorde jag den ful eftersom jag kallade den det i förra inlägget. nu undrar jag om jag skall göra den så att den kan sitta på väggen, eller stå på marken. Jag är rädd för att ingen vågar ha den för lågt för då kommer antagligen den att fungera som en rävsax och de är ju inte vad jag tänkt mig precis.

Detalj av fula fisken

När livet blir helt överdjävligt

Ibland händer oförutsedda saker, hur bra man än planerar. Som att folk blir sjuka, saker går sönder osv. Olyckligt är när allt händer samtidigt. Jag har haft mitt livs värsta vecka; I tisdags provar jag allergimedicin nr 5, vilket jag reagerar på redan efter en timme med nässelutslag. Strax därefter får jag ett telefonsamtal att jag måste bege mig till sjukhuset och möta upp dottern som kommer i en ambulans, det visar sig att hon har blodförgiftning som krävde intensivvård och mannen var bortrest till Colombia, prickarna kliar och lederna värker. Jag har aldrig varit så orolig, maktlös och utlämnad, så ensam och rädd. Trots att jag hade mina föräldrar och grannar till hjälp och mannen i telefonen så var det vedervärdigt. Jag kan meddela att allt slutade väl efter en vecka, trots allt och ungen är nu på benen igen - men hua vilken pärs! Tag aldrig nåt för givet, var rädda om varandra allt kan ändras i en svinblink! Det är inte självklart att man får ha hälsan...eller tvättmaskin för den delen, den pajade också...Jag kan berätta att det finns många änglar som jobbar på sjukhuset, och några som aldrig borde jobba med människor över huvudtaget... Jag har haft gott om tid att iakttaga dem från min post vid sjuksängen.
I dag kunde jag så äntligen orka att ta mig ned och skrota lite. En riktigt ful fisk ska det bli, än bara i planeringsstadiet.

En ful fisk skall det bli...

Småugglor på en pinne

Nu är jag mol alena hemma igen i en vecka. Mannen är på arbetsresa utomlands, då passar det bra att vara i skroterian. Ingen saknar mig, eller tycker att jag är tråkig hur länge jag än håller på. Jag jobbar vidare med uggleungarna och de börjar bli färdiga nu. En dum grej är om jag skulle göra illa mig, och man är ensam hemma, men jag är faktiskt extra försiktig då... men några nya brännblåsor har jag, det är ju så himla svårt att komma ihåg att svetsade saker är varma... typ 1000 grader...

Småugglor, knappt större än vanliga hönsägg... (av matskedar)

När orken tryter blir det -Uggleungar

Denna vecka har varit ovanligt låång, med fler måndagar och tisdagar har det känts som. Ibland är livet hårdare än man någonsin kunnat drömma om och ibland räcker inte ens det ökade ljuset för att ge energi. Det är så jobbigt när ens nära och kära är sjuka, riktigt sjuka, jag hatar maktlösheten och att bara stå där vid sidan om och inte kunna göra något. Trots att jag nu har internet igen så orkar jag inte blogga lika ofta..
Nu är det så helg och jag myser runt i pyjamasen och gör sånt som inte blivit gjort på länge - som att frosta av frysen till exempel. Jag har även skrotat lite, eller börjat på ett nytt objekt, som kommer att ta ett tag då den består av många delar, jag kan avslöja att det är uggleungar och ni får ett litet smakprov här:
Det största problemet blir nog att få dem att inte se ut som hattifnattar.

Detalj av grupp av uggleungar